Advokatarvode begränsas

4.7.14 Advokatarvoden

§§-Lagändring föreslås att advokatarvoden för försvar av brottslingar i domstol beräknas med en del som avser bevisfrågan om hen är skyldig till brottet eller inte, dvs själva skuldfrågan, Den delen av advokatarvodet måste av rättssäkerhetsskäl garanteras att advokaten får betalt för, att domstolsverket står för den delen. Den andra delen av advokatens arbete, advokatens argumentation om brottslingens skäl till brottet och varför hen ska få ett lågt straff av sociala eller andra skäl begränsas samhällets/domstolsverkets betalningsansvar till ett visst belopp, förslagsvis 2000 kr. Detta senare belopp innefattar även advokatens kostnader för överklagande I högre instans vad gäller straffmätningen och detaljer I skuldfrågan, när huvudsakliga skuldfrågan redan är fastställd. Exempelvis framgick om U-båts-mördaren Madsen I Danmark att hans rättegång skulle kosta miljonbelopp, inklusive överklagande osv. Advokaterna ser ju sådana här rättegångar som en riktigt fet mjölk-ko där de kan sko sig på långa utläggningar och överklagande, trots att polisutredningen ger klar bevisning. Advokaterna blir feta men poliserna som gjort det egentliga jobbet har ganska mediokra löner. I Madsen-fallet skulle advokatkostnaderna, enligt mitt förslag, ha begränsats till kanske 50 000 kr I skuldfrågan och 2000kr för argumentation om straffmätning. Försvarsadvokaten måste ha rimlig chans att läsa in sig på den bevisning och argumentation åklagaren lägger fram. Kanske behöver han en vecka till det, vilket skulle ge ett arvode på 50 000 kr. Något överklagende skulle sannolikt inte bli aktuellt. Ingen advokat torde arbeta ideellt eftersom arvodestaket 2000kr för argumentation om strafflindring redan förbrukats I första domstolsinstansen. Advokaten kan naturligtvis överklaga angående skuldfrågan men för att arvode ska betalas av staten måste advokaten först visa att själva skuldfrågan är oklar eller feldömd. Rättsväsendet skulle förmodligen avlastas mycket onödigt arbete och onödigt advokatpratande, dvs tid, i domstolslokalerna, när förslaget blir lag.