--kort sammanfattning. Se vidare resp avsnitt på hemsidan. 

1.  Skattesystemet är föråldrat. Nu betalar medborgarna inkomstskatt till kommunen där de bor. Aktiebolag o vissa organisationer betalar endast skatt till staten. Eftersom medborgarna numera lever i olika kommuner under sin livstid, när de är barn, när de studerar på universitet, när de är yrkesverksamma och när de på ålderns höst anlitar olika omsorger.  Det är orättvist kommunerna emellan.  Glesbygdskommuner mot storstadskommuner.  Dessutom undanhåller sig rikemanskommuner ansvaret för socialt svaga personer och olika invandrarkategorier genom att se till att endast dyra villaområden och bostadsrättskomplex byggs.  Rikemannskommunerna kan hålla låg kommunalskatt eftersom de slipper undan en del sociala kostnader. 

----Aktiebolag o andra organisationer betalar endast statlig inkomstskatt. De har dessutom möjlighet att manipulera till vilket land de vill skatta, ex.vis genom att prissätta interna transaktioner och genom koncernbidrag.  De kommuner som gjort stora ansträngningar att ge bolaget möjlighet att etablera sig kommer inte att få en enda krona kommunalskatt från bolagets skattekonto. Å andra sidan har ju naturligtvis bolaget givit arbetstillfällen för kommunens invånare, vilket är gott och väl.   

--Mina förslag till skatteomläggning är att medborgarna fortsättningsvis betalar endast statlig inkomstskatt på löner och liknande. Med ungefär motsvarande belopp. Samtidigt övergår betalningsansvar för all skola, sjukvård, vård och omsorg från kommuner och landsting till staten. Se vidare resp. Avsnitt på hemsidan framtidsansvar.se   där jag mer utförligt förklarat och motiverat förslagen.  

--För bolagen föreslås en ny kommunal skatt att komplettera den nu gällande statliga bolagsskatten.  Detta för att säkra kommunernas intäkter från de bolag som etablerat sig i resp.  kommun.    Jag avser här en skatt på de produktionsmedel som bolaget använder och/eller äger i kommunen. Skattens procentsats föreslås ganska låg men beräknad på produktionstillgångarnas inköpspris, varför skattebeloppen inte blir oväsentliga. Procentsatserna bör variera för olika tillgångar, och fastställas i samarbete med företagsorganisationerna, bolagsverket och skatteverket.  Min tanke är att procentsatsen för mark och fastigheter synkroniseras med, eller ersätter fastighetsskatten för bolagen. För produktions- och serviceinventarier (dvs. Ex.vis Tillverkningsmaskiner och fordon ) kunde en skatteprocent på 3—5 %  vara rimlig, beräknad på inventariens inköpspris utan avskrivningar och för helårs användning i bolaget.  Vid säsongs- eller kortare användningstid per år kan jämkning göras för resp. Inventarie. Produktionsmedelsskatten föreslås vara avdragsgill vid den traditionella resultaträkningen och vid inkomstbeskattningen.  Dessutom  bör vid den traditionella (nuvarande ) inkomstberäkningen. Dessutom räknas fram ett  “skattetak”  för produktionsmedelsskatten så att företaget inte ska behöva betala mer produktionsmedelsskatt än en beräknad inkomstskatt på 30 % på ett företagsresultat som beräknas lika som nuvarande skattepliktigt resultat men utan avdrag för olika koncerndispositioner. Produktionsmedelsskatten tillfaller den kommun där de genererande produktionsmedlen finns.   Om inkomstskatten, beräknad på traditionellt sätt, överstiger produktionsmedelsskatten, tillfaller skillnadsbeloppet  staten.   För de flesta företagen innebär således förslaget inte totala skattehöjningar, men skatten behålles till högre grad i den kommun företaget drivs, och inom sverige.   

--2)Rättvisa lönevillkor för kvinnor.  En djupt inrotad orättvisa, som knappast kan lösas med enbart fackliga förhandlingar,  på det sätt fackliga förhandlingar hittills gjorts.  Speciellt för offentiganställda, och där såväl kvinnor som män.    Jag föreslår i stället att någon form av sammanlänkning med privat anställdas lönevillkor där arbetsförhållanden, arbetstider, kompetens och övriga villkor jämförs. Se vidare motiveringarna under resp. Avsnitt på hemsidan.  De nuvarande fackliga förhandlingarna för offentliganställda är ett patetisk spel för galleriet.    

--3)Barnafödsel, rättvisare villkor. Se motivering under avsnittet på hemsidan.   

--4)  Effektivare brottsbekämpning.  Nu inriktas polisens arbete mycket på grövre brottslighet medan mindre, enklare utredningsbara brottsanmälningar kastas i papperskorgen.  Vi föreslår--  

--sänkt åldersgräns för påföljd.  

--vi vill ge polisen befogenhet att utdöma korta-( upp till 10 dagars fängelsestraff )  för bar-gärning-tagna för olika slags brott, och direkt verkställa dessa,  medan åklagaren får möjlighet att utreda eventuellt högre påföljd och andra misstankar.    

--vi vill att polisen utreder även mindre och enklare brott i avsevärt högre antal. Åklagarmyndighetens meddelande “varför din anmälan inte utreds” är falsk och en skymf mot de drabbade. Namngivna vittnen har inte ens kontaktats. 

--Regeringen skryter om att de skärper straffen, de höjer maxstraffen för olika brott. Det är otillräckligt enligt vår uppfattning. Det är minimistraffen som i första hand måste höjas, och förmildrande omständigheter ska strykas bort ur lagtexten. Livstidsinternering ska tillämpas för farliga gärningsmän och kastrering vid upprepade våldtäkter. 

--vi vill att intagna på fängelser och olika ungdomsvårdinrättningar ska känna säkerhet, dvs.  personlig trygghet och att påföljden ska innehålla både utbildning till lämpligt yrke och sociala kontakter med hederliga medborgare för att ge dem bättre livsinriktning. Däremot ska de avskärmas från tidigare gängkamrater och kanske även familj om lämpligt.  Dagens kostnader är orimliga och måste sänkas till motsvarande vad en plats på äldreboende kostar. Det ska ske genom sänkt standard i fängelset och att de intagna måste betala sitt uppehälle med meningsfullt och yrkesutvecklande arbete som rustar dem för att leva hederligt liv efter fängelsevistelsen .   

5) Valsamverkan av flera organisationer kan sammantaget ge att vi når över rikssdagspärren och får representation. Flera minoritetsgrupper i vårt land får ökade möjligheter att samla stöd för sina frågor och representation på riksnivå, i stället för att filtreras bort vid kommunalpolitiken eller i de traditionella partiernas program.  

6) Samhällets skolor, vård och omsorg finansieras med statliga medel i konsekvens med att staten får inkomstskatten från medborgarna. Det innebär både rättvisa mellan olika delar av landet som administrativa fördelar och ökade möjligheter till specialisering. 

7) Alla mediaföretag som sprider information på internet ska ha en ansvarig redaktör så att inte internet ska sprida fake-news och fientlig propaganda. 

-8  Momssystemet kan användas med olika moms-skattesatser för att styra upp miljöpolitiken.  

-glesbygdsbutiker och glesbygd-bensinstationer kan sättas en lägre momssats på bensin och mat ex.vis. Då blir bensin/diesel billigare för de som har långa arbetsresor i norr  medan en höjd moms-sats kan sättas i storstadsområdena, där kollektivtrafik är tillgänglig.  En sådan differensierad moms skulle inverka till större rättvisa avseende arbetsresor  glesbygd—storstad.  

I storstäderna byggs alltmer stora butikskomplex, handelsplatser utanför städerna, medan butiker inne i stadskärnorna  utarmas. Små närbutiker kämpar hårt för att överleva. Boende i innerstaden tvingas skaffa bil och åka utanför staden till köpcenter för att skaffa mat. I köpcentren lockas de dessutom till att köpa en massa andra saker, när de ändå är där. En överkonsumation som påverkar miljön negativt.  Om kunderna hade nära till en butik kan de gå eller cykla dit och köpa bara vad de just behöver. Bättre för miljön,  de spar bensin och kommer att få mindre matsvinn.   

Plast utgör ett stort problem för miljön.  Momssystemet kunde bidra till minskad användning av plastförpackningar genom olika skattesatser som då slår mot kundens val av alternativa varor med samma funktion.  Naturligtvis är inte alla varor lämpliga för annat förpackningssätt.  Nu används endast en grov uppdelning mellan olika varor och tjänster med full moms respektive livsmedelsmoms och kulturmoms, där lägre momssatser tillämpas.  Jag föreslår att fler momsgrupper införs, dels på grund av varuslag dels på grund av butikens geografiska läge.   Eftersom butikernas kassaregister numera utgörs av avancerade datasystem och större butiker avläser varan med streckkod finns egentligen inga begränsningar hur vi kan göra uppdelningen av olika varor på olika moms-satser. Jag föreslår att varugrupper som socker, godis, chips, läsk, öl och spritdrycker samt varor med onödiga plastförpackningar tillförs grupper med högre momssats.  Jag föreslår således dels en uppdelning på olika varor, dels en uppdelning där butikens geografiska läge påverkas moms-satsen.   En butik långt från närmaste stad och långt från ett köpcentrum skulle kunna få en reducerad moms-sats med ett par procent. Butiken får härmed liten kompensation för sina högre transportkostnader.  Kunderna kanske inte åker in till staden lika ofta och sparar bensin.