RÄTTVISEFRÅGOR

 Livet är inte rättvist från början. Men samhället ska syfta till att ge alla en rättvis chans till ett bra liv. Det är en grundförutsättning i ett demokratiskt samhälle. Lagarna ska vara lika för alla.

Men enbart bättre lagar räcker inte för att skapa rättvisa. för att lagarna ska fungera måste rättsväsendet, polis,  domstolar och verkställande myndigheter ha tillräckliga resurser och få tillgång till rätt information. I partiprogrammet har jag påvisat brister i lagarna  och lämnat olika förslag.   

Människor kommer till världen med olika villkor. Villkor olika beroende var de föds, vilka förhållanden familjen har, och vilka individuella egenskaper de föds med. Om de får bra utbildning, om krig eller fred gäller i omgivningen och vilka sociala kontakter de får eller skaffar sig. Samhället påverkar medborgarnas levnadsförhållanden på flera sätt. Skolor, sjukvård och äldreomsorg är bara några exempel. Genom lagar och rättsväsende regleras individernas relationer sinsemellan och mot samhället. Men många av de viktigaste villkoren regleras inte av lagar eller andra regler utan av traditioner och individernas eget förhållningssätt och förmåga och vilja att själva bestämma hur de vill leva sitt liv. För bara drygt 50-talet år sedan var yrkesvalet för barn i arbetarfamiljer begränsat till låglöneyrken. Genom ett bättre skolväsende, öppet för alla, har det förändrats. Kvinnors roll på arbetsmarknaden har under de senaste 100 åren förändrats från tvätterskor, pigor, sömmerskor, hembiträden till att de nu kan mera jämföras med männens yrkesval. Men där finns ännu mycket obalans. De traditionella kvinnoyrkena har ofta en lägre löneutveckling som delvis kan delvis kan gå tillbaks till att kvinnor förväntades gifta sig och då skulle ändå försörjas av en man. En annan förklaring kan vara att vårdyrkena ansågs vara ett kall, en uppoffring de gjorde för att hjälpa sjuka. Lönen var då en andrahandsfråga. Nu är statliga och kommunala anställningar på arbetande-nivå oftare bundna av fackliga avtal till låga nivåer, jämfört med privata anställningar i yrken där det är brist på utbildad arbetskraft. Den privata arbetsmarknaden kan lättare, på grund av flexiblare beslutsmöjligheter,  bjuda högre löner när de har brist på folk, än vad den kommunala har möjlighet till, eftersom de är dels hårdare låsta genom avtal, dels saknar pengar ur en budget som fastställt för kanske ett år sedan.

Jämför gärna mellan byggbranschens bygg-boom under det senaste året och vårdens Corona-kris. Vilken kris var farligast ? Vilken personalkategori fick utföra det farligaste arbetet ? Hur kommer dessa olika personalgruppers lönebilder se ut om ett eller ett par år ? 

Historien visar att orättvisor alltid funnits, att de som hade ekonomisk, politisk eller militär makt kunde ta sig fördelar i samhället och även sätta sig över lagar. På senare tid har lagar och rättsväsende minskat dessa deras möjligheter, delvis med den belysning som media ger medborgarna. Orättvisor av liknande ursprung förekommer ändå alltjämt. Men orättvisor som sammanhänger med traditionella tänkesätt och som inte belyses av media är svårare att komma tillrätta med. Me-too rörelsen har under de allra senaste åren visat fram orättvisor och förnedring som drabbat kvinnor, av en omfattning som de flesta inte haft en aning om.  En traditionell macho-kultur som levt kvar till våra dagar och säkerligen kommer finnas kvar i det fördolda ännu en tid.

Ovanstående är bara exempel.  Orättvisor med andra orsaker, religiösa, traditionella  fördomar  som innebär begränsningar av olika slag.  Orättvist bemötande mot invandrare och minoritetsfolk. Eftersom mycket av detta är traditionellt och dolt under andra benämningar är det viktigt att det tas fram i ljuset. Av dig. Av media. Lämna gärna synpunkter på vår hemsida eller mejla.