4.7 Åtgärder mot kriminalitet

4.7.1 Allmänt

Det kommer många nya lagförslag mot kriminell verksamhet och mer resurser till polisen. Problemet som jag ser det är att polisen måste syssla med mycket som inte är egentlig brottslighet, utan följder av missbruk. Att deras resurser förbrukas av att ta hand om missbrukare. Eller när de griper en brottsling blir vederbörande frisläppt några timmar senare. Polisen utnyttjas som taxiförare åt psyksjuka, fyllerister och allmänt stökiga. Polisen bör avlastas sådant som kan utföras av väktarpersonal. För att kunna hantera och diskutera problemen måste vi därför dela upp de kriminella på olika sätt. Fängelserna är till för att dels skydda vanliga medborgare mot farliga brottslingar, dels för att förmå mindre farliga brottslingar att ändra sitt liv och bli bättre samhällsmedborgare. Villkoren I fängelserna måste anpassas härtill. Vad gäller grov upprepad brottslighet bör nya minimistraffregler skrivas in I lagtexten, och minimistraffen höjas avsevärt. För ungdomsbrottslingar bör straffmyndighetsålderna sänkas. Dessutom bör polisen få nya befogenheter att direkt utdöma kortare fängelsestraff, att avtjäna omedelbart, när bevisfrågan är klar. Exempelvis en rattfyllerist eller en inbrottstjuv som grips på bar gärning körs direkt till fängelse och börjar avtjäna straff, innan rättegång, den hålls så snart ske kan. En ny terrorlagstiftning behövs som innebär att internering kan ske av personer som deltagit, främjat eller förberett terrorverksamhet ska kunna interneras. Nu har regeringen släppt fri personer som är skyldiga till att ha stridit för ISIS eller propagerat för att resa dit. En regeringsskandal. Brottsbalkens 29, 30, 31 och 32 kapitlen är långa upprepningar på olika förmildrande omständigheter som domstolarna måste ta hänsyn till när en brottsling ska dömas. Det är snåriga bestämmelser som pekar på flera omständigheter där påföljden ska förmildras. I några fall vid synnerlig hänsynslöshet mot brottsoffret har straffskärpning rekommenderats, men övervägande är det brottslingen som hänsyn skall tas till. Vi kommer omarbeta stora delar av brottsbalken så att hänsyn I första hand tas till brottsoffret. Beviskraven vad exakt den eller den gjort, ska sänkas, när det är klart att vederbörande är inblandad. En konsekvens av föreslagna lagändringar är att åklagarmyndigheten får ett annat arbetssätt. Nu finns anvisningar, och broschyrer som förklarar varför utredning, förundersökningar, inte ska behöva göras eller fullföljas eftersom det inte skulle leda till högre straff. Läs Åklagarmyndighetens hemsida -- Från brott till åtal--Om utredningen läggs ner—dokumentet “Åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning”. Förslagen I vårt partiprogram syftar till att rensa upp I dessa flum-träsk. Varje brott ska få en konsekvens. Att åklagarmyndigheten inte orkar eller hinner är ju en självklarhet och en resursfråga som får lösas på sikt. Men det ska inte finnas lagparagrafer och anvisningar som mer eller mindre hindrar fullföljd av polisutredning och förundersökningar. Mitt utkast till partiprogram skrevs I huvudsak klart före februari 2020. Därefter kom coronan och andra händelser. Regering och riksdag har jobbat på med flera lagändringar och förslag sedan dess. Avsikten är att ta in synpunkter och uppdatera partiprogrammet vartefter.

4.7.2 Fängelse kostnader Kostnaderna för fängelsevistelse ska reduceras, på bekostnad av fångarnas villkor och bekvämlighet. Nu kostar en fånge ca 3500 kr/dag. Långa fängelsestraff innebär en enorm belastning av statens ekonomi. Det ska ändras så att fångarna får en enklare standard och dessutom själva får betala för fängelsevistelsen genom arbete I fängelset. Nu får fångar exvis flitpengar för att de sitter och bedriver sällskapsspel med andra fångar för att de ska bygga upp sitt sociala beteende. Det borde vara mer ändamålsenligt att de exempelvis fick arbeta med snickeriarbete exempelvis. Någon sysselsättning som kan hjälpa dem till anställning när de muckar.